Har just lämnat in en skriftlig fråga, det enda vapen som är tillgängligt för oss ledamöter resten av det här riksdagsåret.
"Vårt" tredje fartyg är nu levererat och döps just nu i dagarna, jag är inte inbjuden (konstig?) och har inte varit det på de två andra heller. Men jag funderar en hel del...
För några år sen gick ett kinesiskt fartyg på grund på Bornholm, Danmark. Ulrika Messing var ansvarig minister för frågan, och snabb som hon alltid varit tänkte hon att vi i Sverige skulle kunna hjälpa till att ta upp oljan fast den flöt ut från Danmark. Det kunde i värsta fall drabba Sveriges kust.
Men se det gick inte - det fanns inte avtal...och oljan flöt vidare, den struntade i avtal och det tog lång tid innan bekymret löstes.
Eftersom senast fartyget nu levererats måste väl vi ha tagit en kliv i den här frågan numera och gjort avtal med våra grannländer om hur vi kan hjälpas åt för att fixa det här. Men när jag muntligt ställde frågan till några pålästa Kustbevakare var de tveksamma: de hade inte hört att det löst sig...så nu är jag tvungen att ta tag i saken...
Nu kan ministern dra på det här i 14 dagar innan han lämnar svar, och detta trots att han själv knappast skriver det utan det gör nån tjänsteman o ministern behöver bara skriva under.
Så nu sitter jag här och väntar....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar